Hopp til hovedinnhold

Aslaug M. Juliussen

Invitert N°4: BÅDE / SIHKE / BOTH – Aslaug M. Juliussen

Invitert nammasaš čájáhusráiddus bovdejuvvo Norggas ássi dáiddár ráhkadit čájáhusa ovttas nuppiin dáiddáriin. Invitert N°4 oktavuođas lea KRAFT bovden Aslaug Magdalena Juliussen hástit mielddis nuppi. Son válljii ruoŧŧelaš dáiddára Astrid Svangren, gii ássá Dánmárkkus. Goappašagat čájeheaba stuorra ja earenoamáš áddejumi ávdnasiid dáfus, almmá divttekeahttá duođalašvuođa uhccudit duhkordallalasvuođa, dahje dáhtu joatkit ain suokkardit ja seassat. Dakko gokko Juliussen barggut čájehit nanusin muhto raššin, daidda Svangren barggut dávistit raššin muhto nanusin. 

Go olmmoš geahččá ealli, de dat lea luonddu gáhppálat mii dárko iežas; ealli mii geahččá nuppi ealli. Olmmoš, ealli ja luondu. Golbma čuoggá gávnnadit ja surggiidit iešguđege guvlui iešguđege láhtten- ja ovttastallanvuohkái. Dego suorgi – muorra man mátta lea surggiidan, man oavssit leat šaddan bustáva Y hápmái. Dološ olbmot lohke dákkár ovssiid buktit lihku, ahte dat sáhttet almmostahttit metálla- ja čáhcesuonaid, juos fal olmmoš dan sakkarat sávvá. Juliussen bargguin oaidnit y-hámi iešguđetge ilbmademiin. Su fuolalaččat válljen, dárkilit duddjon soahkeovssiin. Stuorra válddáhahkan ja smávva áhtan, mat oktiibuot šaddet ođđa hápmin. Šlipsan mii mohkkasa y-hápmái čeabáha birra, dál rahttojuvvon ja gerdojuvvon iežas áksá birra. Dego hárvesárggot čorvoša hápmi, dego oidnolat eanadaga badjel mii addá suoji dáid čorvošiidda. 

Man guhkás gierdá juoga vanahuvvot ovdalgo heaitá leahkimis ieš, ja šaddá juonin earán? Náhkki oktan guolggaiguin vatná dego cuozza dávttiid ja oačči ja vara birra, doallá daid čoahkis, ovdalgo náhkki dahkkojuvvo liibman. Liibma mii darvána tekstiila bihtáide, stirduda, vanaha ja caggá daid ođđa cuozzan. Cuoccat maid soahkeoavssit dollet čoahkis, nuppit smávva áhtan, nuppit stuorra y-hápmásaš válddáhahkan. Golbma čuoggá mat gávnnadit, ja gesset iešguhtege guvlosis. Nugo čuokkis gokko gávnnada Juliussen bargguiguin, ovdalgo rumaš mearrida maid dovdá gávnnadettiin dainna mii lea oahpis, muhto mii goitge lea amasmuvvan. 

Jávohis máhttu gullá rupmašii. Dainna mii vuohttit sogalašvuođa ávdnasiidda, dilálašvuođaide ja eanadagaide, mat leat gos nu gosa sánit eai olat. Muittuha ahte maiddái mii leat eallit, oassi luonddus, oaksi stuorát muoras. Dáinna lágiin soitet Juliussen barggut leat gávnnadanbáiki, čuokkis man bokte linnját gessojuvvojit, muittuhit searvevuođas ovdalgo mii gululdaga earránaddat ja johtit iešguđetge guvloseamet. 

Aslaug Magdalena Juliussen (r. 1953, Lodegiin Norggas) lea oahppan Dáiddaallaskuvllas Oslos, ja leai jagiin 1980-82 tekstiiladáiddára Synnøve Anker Aurdal veahkki. Maŋimuš jagiid leat sus leamaš sierračájáhusat earret eará Anchorage museas Alaskas, Blaafarveværket Åmotis, Davvinorgga dáiddamuseas Romssas ja Nordenfjeldske dáiddaindustriijamuseas Tråantes. Lassin lea son oassálastán eatnat joavkočájáhusaide sis- ja olgoriikkas, dahkan olu almmolaš čiŋahemiid ja bargan lávdedujiin máŋgga buvttadusas. Su bargguid leat oastán sisa earret eará Museum Stavanger, Nasjonalmuseet Oslos, Davvinorgga dáiddamusea, Sámedikki sisaoastinkomitea / RidduDuottarMuseat ja Norgalaš dáiddaduodji foanda KODE ovddas Bergenis. 

--

Invitert N°-serien vert ein kunstnar busett i Noreg invitert til å lage ei utstilling i samband med ein annan kunstnar. I Invitert N°4, har KRAFT invitert Aslaug Magdalena Juliussen til å invitere med seg nokon. Valet fall på den svenske kunstnaren Astrid Svangren, som er busett i Danmark. Begge syner ei stor og unik forståing for materialet, utan å la seriøsitet gå utover det leikne, eller vilja til vidare utforsking og eksperimentering. Der Juliussens arbeid verkar sterke men skjøre, finn det atterklang i Svangrens arbeid som verkar skjøre men sterke.

Når eit menneske ser på eit dyr, er det eit stykke av naturen som betraktar seg sjølv; eit dyr som ser på eit anna dyr. Menneske, dyr og natur. Tre punkt som møtest og forgreinar seg utover i ulike måtar å vere på, måtar å vere saman på. Som ein sourgi - eit tre der hovudstamma har delt seg, vokse kvist som har teke form lik bokstaven Y. Det seies frå gamalt av at kvistar med denne forma ber lukke med seg, at det kan få kjelder av metall og vatn til å openberre seg for ein om ein ynskjer det sterkt nok. I Juliussen sine arbeid finn ein y-forma att i ulike manifestasjonar. I form av sirleg utvalde, nøye tilverka bjørkekvistar. Som store, berande skjelett og som små modular, som saman vert til nye former. I form av slips som legg seg som ein y kring halsen, no spretta opp og tvinna kring si eiga akse. Som forma på eit fåtagga gevir, og ha vy over landskapet som husar desse gevira. 

Kor langt kan noko strekkes før det sluttar å vere seg sjølv, og går over til å verte noko anna? Hud med hår strekker seg som ei hinne over bein og kjøt og blod, held det saman, før huda vert omgjort til lim. Lim som klistrar seg på tekstile flak, får dei til å stivne, strekke og spenne seg ut, verte til ei ny hinne av hud. Hinner heldt saman av bjørkekvistar, nokre som små modular, andre som store, bærande skjelett forma som ein y. Tre punkt som møtest, og drar i kvar si retning. Lik punktet i møtet med arbeid frå Juliussen før kroppen bestemmer seg for kva han kjenner i møte med det som er kjent, men som likevel har vorte framandt. 

Taus kunnskap tilhøyrer kroppen. Den kan få oss til å fornemme slektskap med materiale, situasjonar og landskap som ligg ein stad ord ikkje har tilgang. Minne oss om at også vi er dyr, eit stykke natur, ei grein av eit større tre. På denne måten er kan hende Juliussen sine arbeid som ein møteplass, punktet linjene vert trekte gjennom, minnet om ein fellesskap før vi langsamt går skilde vegar att og trekker i kvar vår retning. 

Aslaug Magdalena Juliussen (f. 1953, Lødingen, Noreg) er utdanna frå Kunsthøgskulen i Oslo og var i åra 1980-82 assistent for tekstilkunstnaren Synnøve Anker Aurdal. 
Dei siste åra har ho hatt separatutstillingar mellom anna på Anchorage Museum i Alaska, Blaafarveværket i Åmot, Nordnorsk Kunstmuseum i Tromsø og Nordenfjeldske Kunstindustrimuseum i Trondheim. I tillegg har ho delteke på ei lang rekke gruppeutstillingar i inn- og utland, utført ei mengde offentlege utsmykkingar og arbeidd scenografisk i ei rekke produksjonar. Arbeida hennar er innkjøpte av mellom anna Museum Stavanger, Nasjonalmuseet i Oslo, Nordnorsk Kunstmuseum, Sametingets innkjøpskomite i Karasjok, og av Innkjøpsfondet for norsk kunsthandverk for KODE i Bergen.